Soukolojärvi levererar
Under 6 månader följer vi Matilda Mattsson Fröjd och Erik Wernerlich som provar på livet i glesbygden, vid Polcirkeln. Paret har flyttat från en lägenhet i Stockholm till ett hus i Tornedalen och delar med sig av sin livsstilsomställning.
Gästskribent: Erik Wernerlich
Det har hänt otroligt mycket utanför fönstret sen jag skrev mitt förra inlägg. Snön smälte och blev barmark. Det var ganska brunt, blött och fult men det var ändå kul att se en så stor kontrast. Hundskallen från grannen drunknade i fågelsång, renarna började kalva och den kommande försommaren kändes så tydlig att man nästan kunde ta på den.
Erik och hunden Maya efter säsongens sista skidtur. Foto: Erik Wernerlich
Snart kom nästa förändring i landskapet. Enorma vattenmassor från snö- och issmältningen längre upp längs Tornedalen började trycka på i älven. Helt plötsligt hade vi sjöutsikt från båda håll på tomten. Vägen till byn låg mitt i sjön nästan med näsan över vattenytan.
Vi provcyklade den andra vägen ut från byn. En nästan fyra mil lång omväg som vi då aldrig hade kunnat tänka oss behövas som en evakueringsväg från hemmet. Nu kändes dock den tanken inte lika långt bort.
Paddeltur i högvatten. Matilda och hunden Maya i kanadensaren. Foto: Erik Wernerlich
Igår var vi och paddlade i högvatten. Vi startade några hundra meter hemifrån i vad som i normala fall är skog och paddlade ut mellan träden till en liten bäck som leder ut till en större bäck, som leder ut i älven och därifrån drev vi och paddlade ner till Övertorneå. Spegelblankt vatten och en miljon färger på himlen, magiskt! Vattnet var dock betydligt lägre nu och vi kunde se med blotta ögat att det sjunkit undan bara under vår paddeltur.
“Idag ska bonden börja gödsla och jag ska rigga upp myggfångaren. Jag tror att nästa kapitel som verkar börja idag kommer att handla om just myggen och mitt krig med dom.”
Idag sitter jag i bara shorts och skriver. Solen gassar och det bränner lite i skinnet. Björkarna börjar bli gröna och våra sjöutsikter är nästan borta. Idag ska bonden börja gödsla och jag ska rigga upp myggfångaren. Jag tror att nästa kapitel som verkar börja idag kommer att handla om just myggen och mitt krig med dom.
Fåglar på rad. Foto: Erik Wernerlich
Stora plus den här tiden som varit:
Jag har fått flera kompisar som jag verkligen gillar! Dom är supersnälla och hjälpsamma och får mig verkligen att känna mig välkommen!
(Bästa kompisen är en renkalv som jag är dödsförälskad i!)Jag fick se en ispropp! Det var så stort att jag var tvungen att göra en liten film om det och den ligger uppe på Youtube. Klicka här för att se filmen.
Jag har upplevt natur och årstider på ett sätt jag aldrig gjort förut. Det känns som att det förändrar mig som person till det bättre!
Stort minus senaste tiden:
Vi har köpt en till bil och den har haft så många problem att den till och med har dåligt inflytande på husbilen. Ni kan höra mer om det i senaste vloggavsnittet på Youtube. Klicka här för att komma direkt till avsnittet.
Prova-på boendet är en en del i Hej Hembys kampanj Tjena Polcirkeln som marknadsför Övertorneå och Pajala kommun som platser att bo och verka på, samtidigt som det blir ett lärande för kommunerna i vad en inflyttad person utan anknytning i kommunen behöver och efterfrågar. Hyresgästerna bekostar flytt och hyra själva. Hej Hemby koordinerar samt erbjuder några upplevelser mot att hyresgästerna delar med sig av sin livsstilsomställning i sina digitala kanaler. Läs mer om kampanjen här: hejhemby.com/tjenapolcirkeln